Allmänt om livet i Brescia

Hej hallå :)
Det var ett tag sen nu, jag vet, men jag får lixom inte till några nya bilder och då är det inte lika roligt att beätta??
Men men, idag tänkte jag bara ventilera lite allmänt om livet här nere!
Idag regnar det och vi babysitter lilla Dodo, så det blir en riktig slapp-dag, började med att se den andra av helgens tre hyrda filmer.... Notorious B.I.G, faktiskt rätt bra :)
I fredas drog vi upp till Ponte di legno direkt efter jobbet för att åka lite snowboard på lördagen. Det var lagom kallt (-5) och strålande sol, härligt! Sen att jag var enda tjejen med tre snowboard-nördar är kanske inte lika optimalt....efter några åk började vi hajka oss fram i 1 m djup snö för att hitta "perfekta platsen för att bygga ett hopp".....efter totalt 10-12 m trodde jag allvarligt (flåsandes som en hund och med en mjölksyra jag aldrig erfarit förr) att jag aldrig skulle ta mig upp igen! Kan ju säga att det tog ungefär all energi från mig för att kunna uppskatta någon mer åkning den dagen...! Men jag var rätt nöjd bara av att andas frisk luft och njuta av solen för en dag :)

På jobbet har man nu bestämt att jag ska bli ansvarig på export avdelningen för de skandinaviska länderna, alltså Sverige, Norge, Danmark & Finland! Jättekul att få förtroende från cheferna och lite framtidsmål, men jag tillhör den sorten som faktiskt vill känna att jag klarar av och förtjänar mitt jobb och min lön. Just nu känns märker jag ibland att folk pratar med och om mig som om jag vore lite halvt utvecklingsstörd, även om jag är i samma rum. Men, jag förstår, jag kan inte språket ännu och förstår inte alla ord så det blir kanske automatiskt att man tror att jag är lite utvecklingsstörd?!? Nä, men i början tyckte jag att det kunde vara jobbigt, men nu tänker jag istället att "jag i alla fall bara är 24 år och håller på att lära mig mitt tredje språk och jobbar som "export sales scandinavia" medan du inte förstår ett enda ord engelska eftersom du inte har någon högre utbildning och har jobbat i samma lagerlokal i ca 20 år, så det är helt ok för mig om DU tycker att JAG är dum" :)

Sen tror jag kanske inte att jag kommer att jobba här någon längre tid ändå, någonstans tycker jag ändå att det är viktigare med trevliga arbetskamrater som förgyller vardagen, än en fin titel och en fet lön. Eller??

När det gäller fritiden så har det inte blivit så mycket ännu. Dels för att jag har max 2 timmar hemma om dagen innan jag behöver börja gå o lägga mig, dels för att det är lite svårt att socialisera sig när man knappt kan språket. Jag kan prata och ta mig fram utan större svårigheter, men just att ha en avslappnad konversation är lite för svårt fortfarande, eller t.ex. hänga med på instruktionerna till ett yoga-pass... Så därför blir det inte så mycket gjort på fritiden ännu.
Men, så fort jag kan kommunicera lite lättare och har börjat aklimatisera mig till jobbet och allt så tror jag att det blir lättare :) så för tillfället har jag tänkt sysselsätta min fritid med att köpa mig en gitarr och böckerna i Twilight serien :)
Så ni får hemskt gärna förgylla min dag med kommentarer, mail eller skype-samtal!!
Massa kramar /Clara

Tänkte bara ge en liten inblick i hur det ser ut på mitt jobb. Fast dessa bilder är tagna när byggnaden var alldeles ny, nu är det lite mer papper på borden och folk som springer omkring.

Första bilden är byggnaden utifrån, på baksidan ligger en utbyggnad där lagret och produktionen ligger.

Den andra bilden är receptionen när man just klivit in.

Den tredje bilden är Stora Konferens rummet.

Och den fjärde bilden är alltså Export kontoret och jag sitter vid bordet till höger.

Så där, nu har ni sett hur det ser ut på jobbet, i nästa inlägg ska jag visa er våran nya lägenhet!! Så fort jag har tagit lite bilder..... :)

Puss & Kram

En skola i vinmakeri

Nu är det skördetid för alla vinodlare i trakten. Andreas kompis pappa äger några procent av den mycket framgångsrika vinmakaren Berlucchi och tjänar därmed en hel del på att bara äga och inte göra någonting själv(!). Vi blev iaf medbjudna in i fabriken för att se hur allt gick till:

1. Människor ute på fälten och klipper vindruvsklasarna och placerar dem i dessa gula backar på bilderna.

2. Deras minitraktorer åker runt bland fälten och samlar upp alla backar och kör dem till fabriken.

3. Backarna placeras på rullband och töms ner i en stor kontainer som pressar ur juicen.

4. Juicen samlas då upp i gigantiska kar och ser än så länge inte särskilt aptitlig ut.

5. Vindruvsresterna samlas upp i andra kontainrar utanför fabriken och ska sedan bli till Grappa, en likör de ofta dricker efter maten.

6. Juicen förs sedan till gigantiska tankar, de silvriga på bilden ovan som varförsig innehåller 24 000 liter vin och totalt finns i den salen 3 miljoner liter vin!! Där ligger det några dagar för att senare föras vidare till trätunnor och ligga och dra i mellan 2-5 år innan de hamnar i flaskor och går ut till de finaste försäljarna och restaurangerna.

Sådär, nu är det bara att börja odla och tjäna storkovan!

Förälskad i en tågstation :)

Jag har nu tröttnat på att åka den förbaskade bussen till och från jobbet; den är full med stinkande indier och halvskrikande ryskor och sen smockad med fjortisstudenter med telefonsignaler och målbrottsröster...men värst av allt är chaufförerna. Jag har aldrig varit med om otrevligare människor! Om en bil kör lite för sakta framför bussen på de sjukt trafiktäta vägarna blir gubben helt galen och skriker och svär och viftar med armarna åt stackars tanten i bilen. Men det slutar inte där; han kör då om henne och tvärnitar bussen precis framför bilen så att hon verkligen fattar att hon är en idiot. Jag vet inte om han glömde passagerarna i bussen, för alla flög in i sätet framför dem, datorn for i golvet och telefonen flög fram i gången.

Sen finns det heller inga bälten på bussarna här nere, men jag har aldrig saknat det så mycket som här! Man får hela tiden hålla i sig i sätet för att inte flyga ner i gången i kurvorna!

Så för att prova alternativet tog jag tåget en dag. Tågstationen i Provaglio d'Iseo är den vackraste, mest rogivande tågstation jag nånsin sett! Kan inte tänka mig något bättre att vila ögonen på efter en tung dag på jobbet. Och som pricken över i:et så finns här en liten bar, så man kan unna sig en liten glass eller kanske en aperetivo! För ca 40 kr får du en utsökt Pirlo med lite snacks för att runda av arbetsveckan på bästa sätt :)

När tåget väl kom så måste jag börja skratta, det var alltså EN vagn som var "tåget", som egentligen var en rälsbuss! Och ut ur tåget stiger tågkonduktören med en sån där gammal kantig hatt och allt :)

Inga studenter, öppna fönster (=ingen stank), vinodlingar, hästar och majsfält utanför fönstret och bara trevligt folk hittills! Tror bestämt att det är värt några extra minuter av dagen för att ta tåget istället för bussen!

En liten promenad

Andreas mamma Rosaria tog med mig på en liten skogspromenad häromdagen för att hälsa på en liten hästanläggning. Det är så grönt och fint här nere nu, men alldeles på tok för varmt, över 30 grader varje dag hittills..... Längs vägen såg vi allt ifrån solmogna vindruvor, valnötsträd och solrosor till sjukt stora majsfält och massa fikonträd.

Utan att jag riktigt hängde med frågade Rosaria ridanläggningen om inte en "hästgalen tjej som jag kunde få jobba lite hos dom?". Jag varken hann eller hade förmågan att avbryta henne, så det slutade med att jag, generad och arg på samma gång, bytte telefonnummer med ägarna. Jag vet att hon gjorde det för min skull, men jag hade gärna velat vara med och bestämma lite, det kanske skulle vara bättre att avgöra en sån sak när jag väl börjat arbeta och ser hur mycket tid jag har över....

Ridanläggningen var påkostad och fin och människorna trevliga, fast resten avslöjade att det var en typisk sydeuropeisk lantgård - hästarna var magra och svettiga i hagen (som såklart var utan skugga), det låg saker överallt och det var hundar och flugor i överflöd.

.

I övrigt är vi just nu mitt upp i husletar-hetsen. Vi får massor av hjälp av svärmor, kanske lite mer än önskat...men men, det blir nog säkert någonting bra tillslut! :)

En helg uppe i Ponte di Legno

Jag hade en underbar dag i Stockholm med Carin och Kristin. Kristin tog t.o.m. flexledigt för att hjälpa mig med att kånka de totalt 50kg tunga väskorna från centralen till Carins lägenhet. Utan henne hade jag nog inte kommit fram! Jag o kristin strosade runt bland second hand-affärer och caféer och hälsade på carin på jobbet. Sedan gick vi ut och käkade tapas, drack gott och hade mycket trevligt :) en toppen sista dag innan flytten!!

När jag väl landat i Italien åkte jag & Andrea och bytte om och slappade vid citypoolen i några timmar för att senare åka iväg till Andrea Serra's flickvän Beatrice på middag.
På fredagen åkte vi upp till bergen, eller snarare till Ponte di Legno, som betyder "Bro av trä", där Andreas pappa Claudio har en lägenhet. Alla hus där uppe är designade enligt alpin-stilen, typ som man kan tänka att tyrolerna bor; stenhus med trätak, fönsterluckor och trädörrar. Tydligen så är det t.o.m. mer turister sommartid där uppe än vintertid!
Som Andrea har sagt så är klimatet väldigt likt det svenska så själva växtligheten är typ densamma, men så är vi ju i alperna. Ingenting kan jämföras med dessa gigantiska och dramatiska bergstoppar!
På lördagen bestämde vi oss för att bestiga en del där det finns golfbanor och fiske, fast det än så länge var långt ifrån toppen. Men HERREGUD vad jobbigt det var att gå upp!! Blaxås är ju mesigt att ens bli flåsig av... Men vackert var det, med bergstopparna runt omkring, vattenfall och en underbar skog.
Söndagen skulle vi istället upp till glaciären. Men vi tog bilen första biten, gick några kilometer och tog sedan liften upp förbi den värsta branten. O sen såg jag den. Jag har aldrig sett ett så turkost vatten! Det sipprade vatten under stenarna överallt och högst upp på toppen låg snön fortfarande kvar. Fast det var svårt att tro eftersom det ändå var så pass varmt i solen. Och som pricken över i:et så var det då något slags möte just vid glaciären för "gli alpini", de alpinska soldaterna. För just vid den här glaciären så krigade Italien mot Österrike omkring 1915-1918.
Ja, det var en helt fantastisk helg!
(ska försöka lägga upp lite bilder, men vi får se hur lång min tekniska kunskap räcker..)

Imorgon ska vi kolla upp lite lägenheter, försöka ordna ett personnummer och eventuellt svalka lite vid poolen - det har nämligen varit omkring 33 grader i Brescia idag!
Skriv gärna någon kommentar om hur ni har det där hemma :)

Då bär det av...

Ja, nu händer det verkligen - jag ska alltså flytta på riktigt till Italien, och Brescia. Den lilla staden full med gamla byggnader från romartiden, omringad av gröna kullar, angränsande till den vackra Garda-sjön och knappt ett par timmar från de italienska alperna. Ett idealiskt geografiskt läge!

Jag ser verkligen fram emot att flytta ihop med Andrea i någon fin lägenhet, lära känna lite nya vänner och börja ett nytt och spännande jobb. O jag hoppas att alla nära o kära här hemma kommer ner och hälsar på så snart som möjligt!

Men inom någon timme bär det alltså först av till Stockholm för att träffa Carin, Kristin och Therese Dahl, för att imorgon bege mig vidare mot sydligare vidder.

Mer om det kommer i följande inlägg....